Premiär som pumpinstruktör!

Puuuh, nu är det tisdag och man är äntligen hemkommen efter en dag av olika prövningar. På jobbet hade jag en medlyssnare som satt och lyssnade på mig och mitt samtal, för att kunna ge mig feedback och se hur jag agerar i mina samtal. En liten knut i magen kände man nog allt innan, för jag gillar verkligen inte när någon ska bedömma mig... Men, det gick hur smärtfritt som helst, och jag tror jag fick ett större lugn i mig på nåt sätt när han satt bredvid. Synd bara att man inte fick nån försäljing under den över 1 ½ timme som han satt med, det hade ju kännts kanon det, men men!

Efter jobbet fortsatte dagen med en lite mindre krävande prövning hos "virriga" tanten. Jag och mina två kompanjoner på gitarrkursen fick lära oss YTTERST grundläggande saker om hur olika notsystem och rytmer fungerar, och jag tror tanten nötte på hur dessa hel-, halv- och fjärdedelsnoter fungerade ungefär 10 för många gånger än nödvändigt.... Hallå, kan man komma framåt nån gång nu då?? Jag är ju verkligen nybörjare och kan ju inte alls spela gitarr så bra egentligen, men lite väl sakta går det fram just nu.. Vi spelar suberballa låtar som exempelvis "Coolfisken", ha ha, men visst, man får ju lite mer självförtroende när man ligger några steg före, det är ju ett som är säkert!

Efter gitarrlektionen stegade jag snabbt upp i min lägenhet för att byta om till träningskläder, för att sedan skutta ner på Dönje. Time för mig att inleda min karriär som pumpinstruktör, och jag må väl säga att jag var väl förberedd. Tänk, jag började träna gruppträning för 12 ½ år sedan, men det är först nu jag kliver in som instruktör själv. Visst har man fått förfrågan många gånger, men alltid har det varit något i vägen. Jag tyckte hur som helst mitt premiärpass gick mycket bra, och jag kunde hålla lugnet och koncentrationen enligt förhoppning i allafall. Jag tror mina deltagare var nöjda också, men jag vet ju själv hur det är när man är deltagare, man säger kanske i så mycket, hur mycket än ledaren bönar och ber om respons. Det är något som jag tror bara är liksom. Man får nog lära sig ta det som ledare, att även om deltagarna inte säger så mycket, kan dom ju tycka passet är bra ändå. Jag får väl svar på tal nästa vecka, jag menar, om dom kommer tillbaka eller om jag får stå där själv är väl tecken nog!

Helgen innan denna inledande vecka har varit bra. Min snälla vän Hedde stöttade mig på lördagen då gubben och gumman från Kilafors kom för att kika på min bil. Skönt att ha nån bilkunnig som kunde svara på kluriga frågor. En sak som blev lite smått komiskt, men som inte var planerat, var att paret trodde jag och Hedde var ihop. De liksom tog det för givet, och vi hann inte ens tänka innan vi var med på noterna, och sen kom vi inte ur situationen. Vi fick helt enkelt agera ett par! Det kom frågor om hus och barn och allt möjligt, och vi båda tyckte detta blev en minst sagt komiskt situation... Ha ha ha! Gubben tog en sväng i bilen tillsammans med sonen och innan dom skulle åka hem igen hade vi skakat hand på en affär. Dom skulle köpa MIN bil, min fina fina bil! Det blev lite prutning, men jag är ändå väldigt nöjd med priset, för det är långt mer än vad jag gav för den i höstas!

På kvällen for jag, Magnus, freja och Kahlua till Böle och mina föräldrar. Där stod förrätten redan dukad på bordet och bara väntade på att slukas upp innan det var dags för varmrätten (lax och klyftpotatis). Som en god avslutning på detta gjorde jag i ordning efterätten, som blev ugnsbakad banan med smält dajm och vaniljglass till det! Smaskens! Kvällen fortsatte med melodifestival och vi hade det väldigt trevligt! Vi kikade även i lite tapetkataloger, så nu tror jag vi har taperna klara till sovrummet i allafall, det kommer bli såååååå fint!

Väl utvilade klev vi upp på söndagsmorgonen och käkade frukost och lite senare tog jag och Magnus varsin bil upp till ladan för nu skulle jag lasta in sommardäcken till "min" bil. Vi hade bestämt att jag skulle åka med bilen till Kilafors och överlämna den och skriva på papper för ägarbyte. Magnus åkte efter i sin bil, och följde med mig in i deras hus. Det första tanten sa var; "Nämen, har du redan tröttat på killen och skaffat en ny?!".. Ho ho ho, nu blev det hela ännu mer konstigt ju, och nu fick jag säga att Magnus var ju bara en kompis! Stackarn! På äldre dar är det nog inte så lätt alla gånger, men till slut hade alla papper skrivits på och jag fick, numera billös, sätta mig i Magnus bil och åka tillbaka till Böle. Pengarna sattes in på mitt konto på måndagen!

Nu är klockan bara 21 på kvällen men jag tror nog det blir till att krypa ner snart för mig, jag har så himla fullt upp hela dagarna, särskilt på tisdagarna, så då blir man helt slut! Katterna har lugnat ner sig och jag får numera sova på nätterna! Skönt!

Ny dag i morgon på jobbet!